Översättning: Irene Anderberg
Förlag: Leopard
Handling: (Jag är lite lat idag, så istället för att skriva en egen sammanfattning kommer jag att citera det som står på boken baksida. Hoppas det går bra ändå.)
"I januari 1561 anländer jesuiten Don Gonҫalo Silveira till hovet i Monomotapa och har äntligen nått sitt slutmål efter flera månaders seglats med det portugisiska skeppet Nossa Senhora da Ajuda. Han har kommit till Moҫambique med uppdraget att kristna den svarte kejsaren vars välde sträcker sig ända till etiopiernas rike. Med sig har han en staty av den heliga Jungfrun, välsignad av påven och pilgrimsfärdens främsta symbol.
I vår tid återvänder Mwadia Malunga till sin barndoms by Vila Longe. Hon har med sig en staty av Jungfru Maria som hon har hitta långt inne i skogen, nu vill hon ge statyn en trygg viloplats i byns kyrka.
Kort därefter anländer ett afroamerikanskt par till Vila Longe. De för med sig en stor summa biståndspengar samt en dröm om att få återvända till sitt afrikanska ursprung. Byns invånare bestämmer sig för att dra fördel av amerikanernas förhoppningar och iscensätta det "riktiga Afrika", och Mwadia får en avgörande roll i dramat.
I Sjöjungfruns andra fot korsas nuet med det förflutna, drömmar med verklighet och med en god portion humor ifrågasätts förutfattade meningar om ras och identitet, religion och tradition."
Tid: Ca 3 veckor
Kommentarer: Jag tror då aldrig att jag har läst en så seg bok i hela mitt liv. Det är inte klokt vad långsamt den gick. När jag läste den kändes det som om jag aldrig kom någonstans, och med en så pass tjock bok är det inte det bästa som kan hända.
Jag säger inte att boken var dålig, jag skulle säga att den var helt okej. Men så långsamt som det går att läsa och ta sig igenom den gör att det inte känns som om man vill fortsätta läsa, ens för att få veta vad som kommer att hända senare. Om sanningen ska fram kännde jag inte att jag kom in i boken förrän jag lyckats ta mig till kapitel 14, vilket börjar på sidan 275. Jag hade med andra ord bara 120 sidor kvar när jag kände att nu börjar det hända något. Problemet var ju bara att det faktiskt redan hade hänt en väldigt massa grejer i boken redan, trots att det inte kändes så.
Jag måste då säga att jag föredrar böcker där det känns som om det har hänt något utan att det gjort det, än böcker där det faktiskt har hänt grejer utan att det känts som det. Den senare sorten brukar bara bli långtråkiga, och tyvärr hör Sjöjungfruns Andra Fot till den senare kategorin.
Den är väldigt intressant skriiven och har ett lungt och stillsamt språk som är väldigt avslappnande, men det är inte något som lyckas väga upp för det faktum att det är en tråkig bok. Sjöjungfruns Andra Fot är helt klart inte en bok som jag kommer att läsa några fler gånger, hur gärna jag än skulle vilja göra det.
Och den humor som det står på baksidan ska finnas i boken, ser jag i ärlighetens namn knappt skymten av. Finns den där måste jag säga att den är ytterst väl dold. Antingen det, eller så förstår jag helt enkelt vad det är som ska föreställa roligt.
Men boken har ju i alla fall en trevlig framsida, även om det inte är till mycket nytta här.
Just nu läser jag: Slutet på Mr Y av Scarlett Thomas
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar