Bakgrund

lördag 29 januari 2011

Sen var det mitt lilla experimentet också...

Det gick inte riktigt så bra som jag hade hoppats gällande det här lilla experimentet - jag hade nog hoppats att jag skulle få några fler komentarer. Det är lite lättare att göra en jämförelse då nämligen. Men som det är nu fick jag bara en gissning, och det som är så roligt med just den är att den stämmer exakt.


Min karaktär Ritz är just en pojke och dessutom runt tolv är gammal. Om det var elva och ett halvt eller tolv och ett halvt kommer jag dock inte ihåg. Jag hade det uppskrivet, men tyvärr hör det materialet till det som sitter fast i min gamla hårddisk. Så jag minns inte helt vilket som stämmer.


Så vi säger grattis till Amanda som gissade helt rätt på alltihop. En applåd till dig!


Om någon dessutom råkar vara nyfiken på vem Sanj är, så är han Ritz äldre (halv)bror och han är väl runt 24 år, om jag inte minns fel. Bra mycket äldre med andra ord.

Shoppat

Idag har jag äntligen varit och köpt en extern hårddisk så nu ska det förhoppningvis inte bli några fler problem med förlorat material och liknande. Det blev en liten söt Hitachi på 320 gig så det får ju plats en hel del i den dessutom. Och ja, jag tycker faktiskt att hårddisken är ganska så söt. Liten och lite halvknubbig liksom.


Jag har också köpt ett par jättefina högklackade stövlar på Skopunkten. Ock billigt blev det - 99,50! Det är rätt så bra för ett par stövlar, tycker ni inte? Och för ovanlighetens skull fick jag lov att köpa ett par i storlek 37. I vanliga fall brukar det ju bli 38 och någon enstaka gång 39, men 37 var länge sedan. Så det var lite roligt. Jag verkar ha krympt...


Dessutom passade jag på att övningsköra lite när vi ändå skulle iväg till Birsta. Så man har inte bara roat sig idag, lite nytta ska det ju vara också.

onsdag 26 januari 2011

Here we go again

Nu har jag fått reda på hur mycket det skulle kosta om jag skulle lämna in hårddisken för att få den fixad av en expert. Och det var inte småpotatis precis - 10 000 spänn! Fy tusan!


Så jag tror nog att jag ska vänta ett tag med att göra det. Förhoppningsvis kommer det kanske att komma någon grej som gör att det går att få ut mina grejer ur hårddisken utan att betala en halv förmögenhet. Det är bara att hålla hoppet uppe - allt är ju inte helt förlorat!


...Och den eviga optimisten är tillbaka...


Men förresten, vad himla liten en hårddisk är egentligen! Datorn har fått en ny nu, så jag fick titta på den gamla och den är ju inte mycket större än en tjock diskett. Det trodde jag inte.


I alla fall - nu ska jag i alla fall se till att köpa en extern hårddisk det första jag gör nästa gång jag handlar. För aldrig att jag gåt igenom det här en gång till. Det är inte kul alls. Må så vara att det kostar lite att köpa, men som man tjänar in på det i längden! Ja, himmel...

Och så ett litet experiment

Jag läser ju just nu litteraturvetenskap på Mittuniversitetet i Härnösand och på grund av det tänkte jag att jag skulle göra ett litet experiment. I mitt förra inlägg lade jag ju in en del av en text som jag skrivit. Nu vill jag veta vad ni tror att Ritz, dvs huvudpersonen, är - en han eller hon? Hur tycker ni att han/hon framställs? Och hur gammal verkar han/hon vara?


Anledningen till att jag frågar detta är ju som sagt pga littraturkursen som jag läser. Där jobbar vi nämligen med att titta på hur pojkar och framställs i olika barn- och ungdomsböcker. Genusperspektiv och sådana där grejer, ni vet. Så jag tänkte jag skulle se om jag följer olika genusmönster när jag skriver. Det skulle vara lite kul att veta nämligen. Så komentera gärna och säg vad ni tror!


Nästa gång kommer jag att avslöja vad Ritz är - men bara om jag fått några förslag förstås. *menande leende*

Lite skrivning

Idag fick jag reda på att kille nr.2 inte lyckades fixa min dator i alla fall. Men han sade i alla fall att hårddisken ska sparas ifall den skulle kunna gå att fixa senare. Pappa kanske ska kolla med en av sina kompisar om han känner någon som kan kolla på den - eller så kanske vi lämnar in den till någon som jobbar med att fixa datorer. Vi får val se hur det blir med det, men jag hoppas verkligen att det kommer fungera nästa gång vi provar. Det börjar bli lite smått frustrerande med samma resultat varenda gång.


Några goda nyheter är i alla fall att jag tog en titt på alla mina mail-konton och lyckades hitta några filer från den gamla datorn där. De var ju förståss bara halvskrivna jämfört med de i datorn, men det är ju bättre än ingenting. Så idag har jag suttit och fört över dem till min nya dator. Ni anar inte hur glad jag blev när jag hittade dem - jag log så mycket att jag trodde mitt ansikte skulle spricka...


Sen råkade jag fastna med en av filerna som innehåller en historia som jag håller på med, och det hela slutade med att jag skriv en hel del på den. Jag funderar faktiskt på om jag ska lägga upp ett litet smakprov av texten här. Men jag vet inte riktigt. Om det finns någon som vill läsa den kanske jag gör det. Det är bara att säga till så lägger jag upp det i nästa inlägg. Det gör jag kanske ändå, men det är alltid kul om någon säger att de vill läsa den...


Äh, vad tusan! Jag lägger upp det på en gång - kan inte låta bli! Så här har vi en liten del av det jag skrev idag:

Vi springer längs de smala gatorna och byter riktning så ofta det är möjligt för att försöka skaka av oss dem. Men det hjälper inte – hela tiden verkar de komma närmare och närmare. Jag följer efter Sanj och försöker hålla så jämna steg med honom som möjligt trots att han är både snabbare och starkare.
  Plötsligt snavar jag på något och slår i marken. Jag skrapar upp händerna och underarmarna och gnäller till av smärta.
  ”Ritz!” Sanj griper tag i mig och tvingar upp mig på fötterna igen. ”Kom igen – vi måste härifrån!”
  Han tar mig i handen och så är vi på väg igen. Jag är rädd och känner tårarna tränga fram och göra allt suddigt. Jag snyftar till, men Sanj saktar inte ner det minsta, utan fortsätter dra mig med.
  ”Det kommer bli bra”, säger han uppmuntrande och kastar en blick ner på mig. ”Försök bara att bita ihop!”
  Jag nickar och griper hårdare om hans hand. Så länge han är här kommer ingenting att kunna hända...


Oh, så spännande...! Eller nåt. Så vad tycks? Något ni skulle vilja läsa? Respons uppskattas vare sig den är positiv eller negativ. Gillas det kanske jag lägger upp mer en annan gång. Och kanske blir det hela från början då... Hur låter det tycker ni?

söndag 23 januari 2011

Förresten...

...Är det bara jag som tycker att ugglan här bredvid har vissa likheter med en tallkotte? Hmmmm...

(OBS! Gäller förra bloggdesignen!)

Lite sådär halvtråkigt

Just nu sitter jag och försöker ta mig igenom kurslitteraturen till min historiakurs, och jag måste säga att det inte är det roligaste jag gjort här i livet. Det är så mycket! Och så liten text! Och en massa årtal och krångliga ord o.s.v.! Ja, ni fattar grejen.


Och det värsta är ju att det är så himla mycket också. I boken jag håller på med just nu - Antikens historia - Europa i Vardande - har jag väl en 60-70 sidor kvar innan jag är klar med det som ska läsas till imorgon.


Men det är inte allt, sen har jag en bok till också som jag måste ta mig igenom till på tisdag då jag har seminarium på den. Det blir två kapitel på 65 sidor sammanlagt som ska in i skallen. Och det handlar dessutom om en massa historiska teorier och grejer - Metodövningar i historia 1 heter den.


Men det är väl lite mitt eget fel också att det blir så mycket. Jag kunnde ju faktiskt ha börjat tidigare än vad jag faktiskt gjorde, men det är väl kanske lite sent att säga så nu. Gjort är gjort, eller ja, det som inte är gjort är inte gjort stämmmer väl något bättre den här gången.


Men som tur är har jag ju en del förkunskaper från Historia C vad gäller teorier och liknande, så det ska nog gå vägen den här gången också. Och när allt detta är läst ska vi sätta igång med de sista faserna till körkortet. De måste vara klara till på torsdag - fy sjutton. Men det är väl bara att bitia ihop och sätta igång.

fredag 21 januari 2011

Harry Potter och De Vises Sten av J.K. Rowling

Och så var den utläst - på två dagar! Det är nytt rekord för mig vad gäller Harry Potter. Men trots att jag har läst ut den och kommer räkna in den som en av de femtiotvå böckerna i mitt nyårslöfte, tänker jag inte skriva en recension om den. Det orkar jag nämligen inte. Dessutom tror jag nog att de flesta har läst den, eller åtminstone sett filmen, så det känns lite onödigt när i stort sett alla vet vad den handlar om. Och vill ni ändå läsa en recension får ni väl säga till så fixar jag det lite senare.


Nästa bok som jag dock kommer skriva en recesion om nästa vecka blir Sjöjungfruns Andra Fot av Mia Couto. Se fram emot det!

torsdag 20 januari 2011

Goda nyheter...?

Min dator kanske går att fixa i alla fall! Det har visat sig att han som kollade på den först (Kille nr.1 hädanefter) inte hade gjort det som den andra killen (Kille nr.2) som hade tittat på den sagt att hans skulle göra. Så nu ska Kille nr.2 titta på den igen och se om den går att fixa i alla fall. Hängde ni med där? Jag vet ärligt talat inte ens om jag gjorde det själv...


Men jag kanske kan få tillbaka alla mina grejer som jag hade i datorn i alla fall, och det är ju huvudsaken. Hur eller av vem det görs struntar jag faktiskt i! Så nu får vi väl se hur det går med det hela den här gången. Men förhoppningsvis ska det väl orna sig på något vis! (Den eviga optimisten...)


Jag vet förresten att jag tjatar mycket om det här, men det struntar jag i eftersom jag tycker att det är viktigt. Ni får helt enkelt stå ut tills allt är klart!


Snart kanske jag kan fortsätta på mina historier utan att behöva göra om dem i alla fall. Jag hoppas verkligen det! Kan knappt vänta!

Fågeln som Vrider Upp Världen av Haruki Murakami

Originalets titel: Nejimaki-dori kuronikuru


Översättning: Eiko och Yukiko Duke


Förlag: Norstedts


Handling: Allt börjar med att Toru Okads katt försvinner. Kort därefter kontaktas han av en kvinna, Malta Kano, som vill hjälpa honom att hitta den. När han sedan börjar få en rad anonyma sexsamtal börjar han misstänka att det är något skumt på gång. Och inte långt senare försvinner också hans fru Kumiko.


I sin sökan efter Kumiko lär han känna en rad märkliga personer - bland annat Malta Kanos syter Kreta, en gammal löjtnant från andra världskriget och en gladlynt men något morbid grannflicka.


Inte långt senare har Torus vanliga och ordnade liv bytts ut mot ett av total förvirring. För att försöka få tillbaka någon typ av kontroll över det hela, börjar han tillbringa allt med tid i en torrlagd brunn vid ett ödehus i området där han bor. Men det dröjer inte länge innan han inser att ingenting någonsin kommer att gå tillbaka till vad det en gång brukade vara...


Tid: Runt en tre veckor, eftersom jag blev tvungen att ta en paus i läsningen när jag började med boken i höstas.


Kommentarer: Det här en en mycket lång bok (741 sidor) som  utspelar sig i gränslandet mellan dröm och verklighet, vilket gör att det kan bli lite krångligt att hänga med om man inte är uppmärksam på vad det är man läser. Det händer otroligt mycket i den och på något sätt har alla saker som händer något att göra med varandra - vare sig det händer sig under andra världskriget eller under åttiotalet då boken utspelar sig.


Det är väldigt intressant att läsa om hur Toru Okada upplever son tillvaro, utan att riktigt veta vad som är verkligt eller inte. Detta gör att läsaren inte heller kan vara riktigt säker på vad som egetligen är det "verkliga" i boken. Boken har beskrivits lite som en mörk Alice i underlandet och en deckare i ett, och jag är beredd att helt hålla med om det.


Det är en mycket bra bok som man verkligen fastnar i och knappt kan sluta läsa när man väl har kommit igång. Men tyvärr måste jag säga att den kanske inte var riktigt så bra som jag trodde den skulle vara. Personligen tycker jag att Norwegian Wood av samma författare faktiskt är bättre, men det kan ju förstås bero på att det var den första boken jag läste av Murakami och blev helt förälskad i.


Dock måste jag komma med en varning gällande de här böckerna. Efter att jag läst Norwegian Wood började jag direkt på Fågeln som Vrider Upp Världen och det visade sig inte vara en bra idé. Böckerna är väldigt komlexa och är skrivna på ett mycket speciellt sätt som gör att man inte kan läsa två direkt efter varandra. I alla fall så gick det inte för mig. Resultatet blev att jag bara klarade av att läsa halva Fågeln som... innan jag ledsnade totalt - inte för att det var en dålig bok utan för att det blev för mycket. Jag fick helt enkelt en överdos av Murakami. Så mitt råd är att läsa minst en annan bok emellan för säkerhets skull. Men de måste helt klart läsas!


Just nu läser jag: Harry Potter och De Vises Sten (för fjärde(!) gången eftersom jag måste läsa den till litteraturvetenskapen på lördag - vet dock inte om jag ska skriva en recension på den. Vad tycker ni?)

tisdag 18 januari 2011

Första skoldagen

Idag var första dagen för mig på högskolan. Jag hade historia och vi började med att ha en föreläsning om antiken - idag blev det om Mesopotamien och Egypten framförallt. Med inslag av lite annant också förstås. Det var faktiskt riktigt intressant.


Men något som jag tycker är särkillt fascinerande är hur fort man kommer in i rutinerna igen, trots att man inte har gått i skolan sedan i våras. Jag trodde att det skulle bli jättekrångligt att ta antekningar och så, särkillt med tanke på att jag aldrig varit specielt bra på just det. Men det gick faktiskt riktig bra - bättre än det brukar till och med - så jag känner mig riktigt nöjd, och ganska så duktig med.


Det känns som om det var en bra idé att söka till den här kursen och det är jag glad för. Hoppas verkligen att det går lika bra på lördag då jag börjar med litteraturvetenskapen. Men det tror jag nog. Särskillt nu när jag faktiskt vet vart jag ska också.


Så vi får väl hoppas att det går lika bra på föreläsningen som jag har i historia imorgon också, men det tror jag nog att det gör. Nu ska jag slinka iväg och fortsätta läsa lite i min kurslitteratur som jag har i läxa till imorgon. Eller läxa och läxa - det är en bra idé att läsa det om man vill hänga med ordentligt i föreläsningen. Tyvärr är det så mycket eftersom jag måste läsa det som skulle ha varit läst till idag med...


Och sen måste jag ju läsa ut Fågeln som Vrider Upp Världen också. Jag har ju redan dragit över med den mer än jag hade tänkt - och mer än jag egentligen borde med. Och efter att jag läst ut den, måste jag läsa ut Harry Potter och De Vises Sten till på lördag också, eftersom jag måste ha läst den till föreläsningen i litteratur som jag har då. Så jobbit! Men lika bra att få det gjort så snart som möjligt om jag inte vill behöva stressa ihjäl mig.


Så det är väl dags att avsluta nu och sätta igång på allvar, skulle jag tro.

lördag 15 januari 2011

Jävligt dåliga nyheter

Det verkar inte som om min datorn kommer gå att fixa i alla fall. Eventuellt kommer han som jobbar med den bli tvungen att slänga hela hårdisken utan att kunna få ut alla grejer jag har där. Med andra ord kan alla mina foton försvinna - och det är väl en trehundra stycken - och dessutom alla historier och likanande som jag skrivit. Jag kommer inte ens kunna få tillbaka mina manus för längre historier om det går riktigt illa. Och det är skit, rent ut sagt.


Får jag inte tillbaka det blir jag tvungen att skriva om allt. Och när jag säger allt så är det inte lite jag pratar om heller. Ett par hundra sidor kanske om man lägger samman alla historier och spånerier. Inte kul.


Men det går i alla fall att göra om, till skillnad från fotografierena - alla foton från kanske tre år tillbaka kommer att vara borta, där bland annat mina foton från studenten ingår. Det är ju inget man kan göra om eller ta igen på något sätt.


Så jag hoppas verkligen, verkligen, verkligen att det kommer gå att fixa! För jag kommer aldrig kunna ta igen allt om det skulle försvinna helt. Fy fan...

fredag 14 januari 2011

En bra idé?

Jag har fått en idé till en ny historia! Så roligt, så roligt! Det var verkligen ett tag sedan. Kan knappt vänta på att få påbörja den. Men först måste jag bara lista ut hur jag ska göra just det. Det är alltid det svåraste, tycker jag. Att faktiskt få till de där första meningarna som gör att man kan och orkar fortsätta. Det är alltid ett problem som jag är tvungen att dras med. Det, och att försöka avsluta det hela.


Det kan nämligen också vara ett problem - att veta när och hur man ska avsluta. Det går ju bara inte att man skiver för mycket, och får något som faktiskt är bra att spåra ur totalt. Men att skriva för lite går ju inte det heller. Man kan ju inte bara döda berättelsen bara för att den ska ta slut. Rätt tajming och rätt sätt är vad som gäller, men vilket det är brukar inte alltid vara så lätt att komma fram till.


Och just på grund av dessa saker är det många av mina historier som varken har början eller slut än. Bara det där i mitten. Det fungerar inte. Fast det är ju så svårt att göra något åt det! Men en dag ska jag banne mig lyckas skriva klart dem! Särskilt den av dem som är min favotit - en fantasyberättelse som jag hoppas kunna göra till en bok någon gång. Om så bara för att jag ska kunna titta på den och veta att jag har gjort det - att jag klarade det!


Men nu har jag kommit ifrån ämnet lite, eller hur? En idé, var det! Jag ska inte gå in på några detaljer dock - jag ska faktsikt inte berätta något mycket alls... Men jag kan säga att det är en science fiction och en kärlekshistoria. Det kommer vara första gången jag ger mig på något sådant, så jag hoppas att det kommer att gå bra.


Men science fiction?! Jag som inte ens läser det särskilt ofta, om någonsin. Tänk att jag ska försöka göra det! Fantasynörd gone star wars, typ. Fast ändå inte. Jag vet inte ens vad jag skriver just nu... Men det märks nog, va?


När jag väl kommit igång kanske det löser sig på något vis. Sen jag lägger upp någonting här på bloggen också. Eller så kanske det blir något som jag har skrivit tidigare...? Bara som ett litet smakprov och så. Vi får helt enkelt se vad jag känner för. Jag kanske låter bli också, bara för att. Det beror på...


Nu måste jag fortsätta försöka göra klart det jag egentligen borde göra. Jag skrev bara lite här för att kunna ta en paus från körkortsfasen jag håller på med. För jag känner verkligen inte för att hålla på med det just nu! Men jag måste ju... Hu då.

torsdag 13 januari 2011

Data-haveri

Nu börjar det äntligen gå framåt och det verkar som om min gamla dator kanske kommer att bli fixad! Inte helt kanske, men i alla fall så jag borde kunna få tillbaka det mesta, kanske till och med allt, av det som finns i den. Han som ska fixa den vet dock inte vad det är för fel - det är inget virus som man först misstänkte utan det är faktiskt något typ av datafel det är frågan om. Men vad exakt, det är en gåta.


Så nu ska allt innehåll i hårddisken flyttas över till en ny, och sen ska den stoppas in i datorn igen. Sen ska det förhoppningsvis fungera. Om allt nu går att flytta över vill säga. Och jag hoppas verkligen det - skulle inte vara kul att bli av med alla foton och dokument och liknande som jag har där...


Han visste dock inte hundra om det faktiskt skulle fungera, men det bara måste det, annars vet jag inte vad jag ska göra...! Tänk bara på det som jag börjat skriva och hoppas på att det kan bli en bok. Jag kan bara inte skriva om allt det där en gång till! Det går inte. Så det får helt enkelt ta och fungera vare sig det vill eller inte!


Annars ska jag banne mig... göra något DUMT!

söndag 9 januari 2011

Hur Död som Helst av Charlaine Harris

Originalets titel: Dead as a Doornail

Översättning: Thomas Engström

Förlag: Månpocket

Handling: Plötsligt är Sookies liv totalt förändrat - inget är som det en gång brukade vara. Hennes bror Jason har blivit biten av en hamnskriftare och förvandlas numera till puma vid varje fullmåne, något han verkar trivas med.


Men just som livet verkar se ljusare ut för de båda syskonen och deras vänner händer något som inte får hända. Det är någon som går runt och skjuter skiftare till höger och vänster. Sookie fruktar för Jasons liv, och när hennes vän och chef Sam blir ytterligare ett av skyttens offer stegras hennes oro ytterligare.


Men snart har hon inte längre tid att oroa sig för någon annan, när hennes eget liv plötsligt är i fara. Någon sätter eld på hennes hus, och genast riktar man misstankarna mot Solsällskapet. Men är det verkligen de som ligger bakom det hela? Sookie känner att något konstigt är i görningen, och bestämmer sig för att ta reda på vad...

Tid: Ca 6 dagar

Kommentarer: Jag har faktiskt inte så mycket att komentera om den här boken. Den är lika bra som de tidigare och det händer grejer hela tiden vilket gör att man aldrig får tråkigt. Så det finns nog inget att klaga på faktiskt. Eller ja, det skulle i så fall vara att jag tror jag har fått en ny favorit karaktär i serien, nämligen Quinn - en skiftare som byter form till tiger. Inte för att det är negativt då, men tyvärr är han knappt med i boken alls. Han är bara med ordentligt i de två sista kapitlen, och det är ju lite tråkigt, men annars har jag bara positiva grejer att säga om den här boken också.


Just nu läser jag: Fågeln som Vrider Upp Världen av Haruki Murakami

lördag 8 januari 2011

Bokpaket

Idag fick jag äntligen de böcker som jag har beställt från Adlibris, och jag har faktiskt redan börjat läsa en av dem. Så snart jag har läst dem kommer de självklart att dyka upp här i form av recensioner - eller ja, i alla fall två av dem. Den första kommer nog redan i slutet av nästa vecka om det går som jag vill med läsningen.


De böcker som jag kommer att göra recensioner på är de här två:


De andra två är två böcker som jag kommer att använda när jag börjar läsa historia i Härnösand om ca en vecka, så det är tveksamt om jag kommer att göra några recensioner på dem. Jag vet ju inte ens om jag kommer att läsa allt i dem. Dessutom är jag väl inte så intresserad av att skriva recensioner om facklitteraturböcker.

Nu har det förresten också visat sig att jag är tvungen att beställa ytterligare en bok till historian som inte ens stod med i listan över kurslitteratur. Men som tur är så är i alla fall den här mycket billigare än de andra två. Den verkar dessutom vara intressantare än dem också...

torsdag 6 januari 2011

Ytterligare ett litet bokcitat

Idag var jag inne på den här bloggen och tittade lite och hittade ett roligt citat som de hade tagit ur en bok och lagt in i ett av sina inlägg. Citatet kommer från boken Fragile Beasts av Tawni O'Dell, som också finns resenserad på samma blogg. Jag har dock inte läst boken själv, men känner att jag gärna skulle göra det efter att ha läst recensionen och detta lite roliga citat från en av huvudpersonerna:


Another thing I’ve learned about teenaged boys:  whenever asked a question, they either ‘don’t know’ or assume ‘you know’.
If I were to rule a country, all my spies would be teenage boys. No enemy would ever be able to get any information out of them: Would you like a drink? I don’t know. Have you seen any good movies lately? I don’t know. What would you like for your birthday? I don’t know. Where are the plans to the new military installation? You know.



Det känns verkligen som om det skulle kunna stämma, eller vad tror ni...?

Ett litet löfte

Jag vet att det kanske är lite sent att tänka på sånt här fortafrande, men jag har faktiskt kommit på ytterligare ett nyårslöfte som jag ska försöka ge mig på under 2011. I år ska jag försöka läsa ut minst bok i veckan - med andra ord, 52 veckor blir 52 böcker. Så förhoppningsvis kommer det att bli en bokrecension varje söndag hädanefter, med början den här veckan. (Död i Andras Ögon, som jag recenserade den andra januari kommer dock inte att räknas in i detta löfte, eftersom jag egentligen läste ut den boken 27 december 2010.) Önska mig lycka till så får vi väl se hur det går med det hela. Det här kommer att bli kul!


Just nu läser jag: Hur Död som Helst av Charlaine Harris

onsdag 5 januari 2011

Ett litet bokcitat

Jag hittade just ett litet trevlig citat när jag var ute och slösurfade bland en himla massa bloggar för en stund sedan. Det är ett citat av C.S. Lewis som jag tycker passar otroligt bra in på Amanda - och till viss del på mig med beroende på vilket slags te det är man talar om. Här kommer det i alla fall:


You can't find a cup of tea big enough or a book long enough to suite me.


Visst är det väl härligt? Så typiskt brittiskt och boknördigt att det bara skriker om det, och med tanke på att Lewis var både brittisk och förmodligen också en boknörd, så är det väl kanske inte så konstigt... Nu bara babblar jag igen, tror jag. Men har man inget annat för sig så kan man ju lika gärna göra just det.

Skrivlust!

Just nu känner jag att jag har lite problem... Jag har inget att skriva! Jag vill jättegärna skriva på något, men jag har inte så mycket motivasion att sitta här och skriva på bloggen (och ändå gör jag det!), så jag vet inte riktigt vad jag ska göra!


Jag vill skriva på en av mina historier som jag håller på med, men det går inte eftersom den är sparad i min gamla dator som fortfarande är inne på lagning. Jag vill ha tillbaks den! Och jag kan inte bara sätta mig och skriva på papper heller, för då blir det inget bra. Då får jag liksom inga idéer - inga bra i alla fall - och när jag väl skriver något blir det bara banalt och fånigt. Det funkar helt enkelt bara bra för mig om jag skriver det på datorn, och det är så jobbit ibland!


Okej, nu är jag klar. Var tvungen att avreagera mig lite. Men faktum är att jag faktiskt inte hade tänkt skriva om det här överhuvudtaget. Vet inte riktig vad jag tänkte skriva faktiskt... Antagligen att jag har tråkigt eller nåt åt det hållet. Men nu känner jag i alla fall att jag har skrivit av mig lite, även om jag skulle kunna fortsätta och bara skriva lika mycket till. Men det skulle troligen bara bli ett enda långt ordbajseri, som min samhällslärare på gymnasiet brukade säga.


Så jag ska väl egentligen ta och lägga av snart. Egentligen borde jag ha gjort det för längesedan, för nu känner jag att jag inte får ur mig ens en gnutta vett. Jag längtar tills jag börjar skolan så jag får lite att göra! Skulle aldrig klara av ytterligare ett halvår utan att göra något alls - det är så tråkigt!!!


Och jag som sa att jag var klar... Jomenvisst! Jag vill fortfarande skriva! Och det är som sagt problematiskt när jag inte har något att säga. Se! Nu upprepar jag mig till och med! Det kommer bli sååååå roligt för er att läsa det här senare... Mwoahahahaha...!


Återkommer kanske senare idag... När jag har något vettigt att säga... Nu ska jag nog gå och stoppa huvudet i snön en stund så jag lugnar ner mig...

måndag 3 januari 2011

Si sådär ja'

Då var firandet avklarat! Och jag kan meddela att presenterna fick godkänt. Nu ska jag gå och titta på första James Bond-filmen med Sean Connery bara för att jag känner för det. För det är ju trots allt en klassiker!


Det verkar förresten gå riktigt bra med det där nyårslöftet - sex inlägg på bara tre dagar! Det är nytt rekord! (Ber om ursäkt om ni tycker jag tjatar mycket om det här, men jag känner mig riktigt stolt över att det går så pass bra.)

Grattis, pappa!

Idag fyller min kära fader "25" år, som han alltid säger, så vi har varit ute på restaurang och firat lite. Det blev en massa god mat och efterrätt och så, så nu är man mätt och go' och glad. Men eftersom vi ska fira lite till med bland annat presenter, kommer jag inte att skriva ett så långt inlägg idag. Men jag tycker i alla fall att jag är duktig som håller mitt nyårslöfte gällande bloggen såhär långt.


Nu ska jag föraöka smyga mig ner i källaren och slå in pappas presenter utan att han märker något - hittils har vi nämligen egerat som om han inte ska få något! Så sneaky...! Fast det känns faktiskt lite onödigt att slå in dem om han ändå ska få dem om en kvart...


Nu ska jag bara tvinga Anna att hjälpa mig med inslagningen så är vi snart på banan igen!

Ny design!

Som ni ser har jag skaffat mig en ny bloggdesign - med en uggla! Ursäkta, men jag kunde inte låta bli att påpeka det... Men i alla fall, anledningen till att jag bytte var för att den gamla designen fick för sig att den skulle börja krångla helt utan anledning. Jag hade inte ens gjort något med den och ändå satte den igång att strejka.


Så nu har jag bytt, och jag måste säga att jag faktiskt gillar den här betydligt bättre än den andra. Även om den var rejält svår att få till som jag ville. Det tog ett antal timmar, men när resultatet blir såhär bra kan jag faktiskt leva med det. Bakgrunden hittade jag förresten på den här sidan, och visst blir man helt förälskad i alla de fina bakgrunderna och allt det andra de har där? Det faktum att det är gratis är ju inte heller fy skam.


Så nu ska jag förhoppningsvis slippa oroa mig för att designen ska klappa ihop igen - men för att vara på den säkra sidan tog jag i alla fall en kopia på stilmallen. Det kan vara en mycket bra idé.


Komentera gärna och tala om vad ni tycker om det nya utseendet på bloggen. Det uppskattas!

söndag 2 januari 2011

Död i Andras Ögon av Charlaine Harris

Originalets titel: Dead to the World

Översättning: Thomas Engström

Förlag: Månpocket

Handling: Efter den senaste boken i serien är Sookie numera singel igen. Efter att Bill svikit henne i Jackson har de båda knappt pratat med varandra, och nu när Bill dessutom åkt till Peru ser det inte ut att bli någon förändring på den fronten. Sookie känner sig ensam men har ändå bestämt sig för att inte ha någonting att göra med vampyrer under ett bra tag framöver. Det går dock inte riktigt som hon har planerat.


När hon är på väg hem efter jobbet på nyårsafton får hon syn på en naken man som springer ensam längs vägen. Det visar sig vara Eric, Louisiana-vampyrernas sheriff i Shreveport. Enda problemet är att han inte minns det. Han minns inte heller vem Sookie, eller ens vem han själv, är. Någon verkar ha stulit han minne och Sookie känner sig tvungen att erbjuda honom sin hjälp. För inte kan hon väl bara lämna honom där i skogen alldeles ensam? Och rädd...


Men som om inte allt detta var nog blir hon sedan plötsligt indragen i ytterligare problem. En grupp häxor som nyligen anlänt till Shreveport har plötsligt förklarat krig mot vampyrerna i området, och snart har även varulvar och hamnskiftare blivit indragna i kalabaliken. Frågan är bara hur lång tid det tar innan det hela spårar ur, nu när Eric inte längre är i stånd att styra upp det hela...


Tid: Ca 1,5 månader. Mitt försvar? Jag läste för många av de här böckerna efter varandra och ledsnade efter halva boken. Så jag tog en paus på några veckor och sen läste jag ut resten av boken på en dag.


Kommentarer: Lika bra som de andra böckerna, så det var inte för att den var dålig som jag slutade läsa. Det är bara det att man inte kan läsa mer än tre böcker av den här serien direkt efter varandra. Det går bara inte. En liten varning bara, så ni inte gör samma misstag som mig. Läs minst en annan bok emellan.

Studentlitteratur

Idag har jag beställt några av de böcker jag kommer att behöva när jag börjar skolan om två veckor. Plus några andra böcker som jag inte behövde och egentligen inte borde ha köpt... Men jag var bara tvungen! Det var ju så mycket billigare än att köpa dem i butik så jag var bara tvungen att passa på medan jag ändå hade viljan inne!


Men i alla fall. Fy så dyrt det är att köpa böcker! Särskilt sådana böcker man är tvungen att köpa, så som studentlitteratur. De böcker jag köpte var:


Metodövningar i historia 1 av Stig Ekman m fl för 228 kr


Antikens historia: Europa i vardande av Örjan Wikander för 322 kr


Fågeln som vrider upp världen av Haruki Murakami för 42 kr


Kafka på stranden av Haruki Murakami för 42 kr


Och det var bara de två översta som jag verkligen var tvungen att köpa. Tänk vad typiskt - de man måste ha är dyra som stryk medan de andra bara kostar lite mer än hälften av vad de gör i butiken. Allt viktigt kostar multum...


Men nu har jag dem i alla fall. Nu måste jag bara se till att få tag på två barnböcker som jag ska ha läst till den 22 januari. Dessa är Malla handlar och Nämen Benny. Ska försöka få tag på dem på biblioteken i Timrå, Söråker eller Sundsvall först men än så länge går det lite dåligt med det. Jag hoppas nämligen att jag inte ska behöva köpa dem med tanke på priset. 94 spänn för en 32-sidors bok är att ta i lite i överkant.


Men vi får väl se hur det hela slutar.

lördag 1 januari 2011

Gott nytt år, allihopa!

Jaha, så var det ett nytt år igen då. 2011. Knappt två år kvar tills jorden går under, om man ska tro på maya-indianernas tideräkning, eller vad man nu ska kalla det. Men jag tycker det låter så tråkigt så jag väljer att leva i förnekelse!


Men det var inte det jag tänkte att jag skulle prata om i det här inlägget så vi byter spår.


Nyårslöften. Det är tydligen något man ska hålla på med varje nyårafton. Och ofta är det någon som frågar en om man har avlagt något nyårslöfte och vad för något i sådana fall. Men jag har faktiskt aldrig riktigt begripit vad man ska med dem till. För om sanningen ska fram - hur många är det egentligen som håller dessa löften mer än ett par veckor, eller kanske månader om man är riktigt duktig? Jag skulle då aldrig klara av det i alla fall - beroende på vad det gällde kanske, men det är inget som jag orkar hålla på och diskutera just nu.


Jag säger inte att jag aldrig ger några löften, eller att jag är dålig på att hålla dem heller för den delen. Det är bara det att då brukar man ju lova någon annan, och jag hatar att behöva göra andra besvikna och liknande och ser därför till att hålla det jag lovar.


Löften till mig själv däremot är en helt annan femma. Det brukar rent ut sagt gå åt skogen med dem, och det gör att det bara blir irriterande att lova en massa saker som man vet att man ändå inte kommer att hålla. Så då undrar man ju liksom vad som är poängen med det hela och låter helt enkelt bli att göra sig besväret.


Men i år tänkte jag faktiskt att jag skulle göra ett försök med att ge ett nyårslöfte, och det kommer faktiskt att gälla den här bloggen. Eller ja, det var i alla fall så det var tänkt, men medan jag har hållit på att skriva det här har jag kommit på andra tankar. Och nej! Det är inte så att jag har kommit fram till att jag inte ska ge något löfte i alla fall. Nä, jag tänkte faktiskt att jag skulle ge två! Ja, där hör ni! TVÅ! Här går vi framåt med stora steg!


Så mina löften kommer att vara:


  • Se till att skriva på bloggen oftare än jag har gjort tidigare och se till att det inte går så lång tid mellan varje inlägg.


  • Samt se till att inte skjuta upp saker till sista dagen särskilt nu när jag börjar på högskolan den 18 januari.


Så nu hoppas jag ni hjälper mig att komma ihåg att jag har lovat det här. Sen får vi väl se hur länge jag lyckas hålla de här löftena. Inte så länge skulle jag tro, men det är ju värt ett försök, tycker ni inte?


Men det var väl allt från mig för den här gången. Och gott nytt år på er!